Blog Image

Valpbloggen

Om Valplådan

Vad händer i valplådan?

En dagbok om valparnas tid hos mig, från det att de föds i Valplådan till dess att de lämnar kenneln.

Hur svårt kan det vara…?

Marie Posted on ons, november 27, 2019 21:58

Ja, hur svårt kan det vara egentligen? Jag menar, detta att ta kort på valpar! Tre och en halv vecka gamla, inte är de snabba, inte! Eller..? Varför är det så många kort på just sovande valpar?

En anledning kan ju vara att de – faktiskt ligger still! Och så har de så sköna sovstilar… 🙂 Ibland får man dock skarpa bilder även på vakna valpar. Men att få skarpa bilder på pigga valpar är … svårare!

Något annat som också kan vara svårt är namngivning. Vad ska valparna heta? Inga problem, säger du! Låt valpköparen bestämma!

Ja… fast det blir problem i och med att valparna ska ögonspeglas, och det kan helt ändra förutsättningarna för var en valp till slut hamnar… Och de måste vara registrerade och chipmärkta före ögonspeglingen dessutom! Så, nej tyvärr – som valpköpare kan man inte bestämma namnet i stamtavlan.

Okej. Men då tar vi alfabetet! Första kullen A, andra B och så vidare! Njae, jag började liksom inte på A så det har så att säga inte blivit av… Nej, någon form av tema vill jag ha på kullen, men vad?

Jag brukar ha något i namnet som syftar på pappa. Begynnelsebokstaven i valpkullens namn är (med ett undantag) begynnelsebokstaven i pappans tilltalsnamn. Kan man få in något med morsan också, är det strålande! Så, valparnas namn skulle börja på S. Och därefter började diskussionerna…

Det går ju an om det bara är en eller två som har synpunkter. I det här fallet var det mååånga! Efter mycket funderande och bollande fram och tillbaka blev det ialla fall klart, och registreringsansökan skickas in till SKK. Vad de kommer att kallas? Sissel Spot, Sigge Stark, Sizzy Spunky, Signe Snygg, Sia Starlet och Sindy Sparkly blev det. S för Stakke och I för Izzy. Jag tycker det blev riktigt bra!

Vem som är vem? Det får bli individuella presentationer längre fram!

Dagens matstund! Valpbaren är bra på att hålla valparna på ”sin” matklutt. Ett tag, i alla fall.


Premiärvecka!

Marie Posted on tis, november 26, 2019 23:42

Det har varit en vecka fylld av premiärer för valparna. De premiärade med avmaskning. Det var kanske inte helt schysst att börja med något som inte smakade så gott, men när de sedan fick prova på köttfärs…! Ja, de var lite tveksamma först, men när de väl fick smak på köttet så var det inte någon som helst tvekan om att detta, det var smaskens!!

En till premiär i veckan var att numera kan mjölkbaren intas stående. Valparna är liiite korta i rocken för att få till det helt, men står man på fällen, som inte är halkig, så går det ganska bra!

Valparna tränar frekvent på att ta in maten ståendes. Det är nog inte alltid Izzy har tänkt att det skulle bli så, men om hon går omkring och nosar (läs städar) och valparna är mjölksugna suger de liksom tag innan hon hinner lägga sig.

Så till den riktigt stora premiären! Ja, den har ju hängt i luften några dagar. Valparna har blivit mer och mer rymningsbenägna, och ska de vara kvar i Valplådan – som hittills var deras hem – fick man allt lov att sätta för luckan. Då har man å andra sidan bekymret att Izzy har svårare att hoppa in där… Lösningen blev – Valphagen! Den sattes upp tidigare i dag, och blev succé! Nu har valparna mer plats att röra sig på, och lillmatte har hjälpt till att göra Valphagen mer ombonad. Hon har lånat ut Mumin och Barbamamma, och visst är det skönt att kunna lägga huvudet på ett mjukisdjur?



Rymlingar? !

Marie Posted on sön, november 24, 2019 17:43

Att ett par eller kanske tre av valparna kan ta sig ur valplådan, det visste vi. Det har de demonstrerat flera gånger de senaste dagarna. Därför valpsäkrades huset i möjligaste mån, när familjen tog en sväng till badhuset. Skulle vi ha rymlingar skulle de i alla fall bara nå köket (där de redan befinner sig) eller hallen. Så, frågan när vi kom hem var väl snarast inte om, utan hur många valpar vi skulle hitta utanför lådan.

Det var visst allihop… 😱

Det var väldigt lugnt här hemma när vi kom, så när rymningen skedde vet vi inte. De vuxna hundarna låg och vilade – och att rymma är uppenbarligen tröttsamt. Väl hemma i lådan slocknade allihop direkt.



Dags för avmaskning!

Marie Posted on lör, november 23, 2019 14:44

Valparna blir tre veckor idag. Det är bra att första avmaskningen sker före tre veckors ålder, så i går var det dags! Först vägs alla valparna. Vägning har vi gjort kontinuerligt, för att se att alla växer som de ska. Och det gör de sannerligen! Nu har alla valparna passerat 1 kg – de har mer än tredubblat sin vikt sedan födseln…

Sedan kommer man till följande moment. Och det är själva avmaskningen. Det finns en hel del preparat som man kan avmaska med, men det man framför allt vill avmaska mot är spolmask. Valparna blir infekterade redan när de fortfarande ligger kvar i livmodern, så kallad intrauterin smitta. De kan också ha fått smittan via modersmjölken. Den vuxna hunden visar som regel inga symtom alls på parasiter, men kan ha spolmask som ligger vilande i kroppen, för att sedan aktiveras när tiken blir dräktig, och vandra över till valparna. Man kan märka om valpen eller hunden har mask, om den bajsar ut spolmask, eller kräks upp den. Då är det absolut dags för avmaskning!

Nå, hur gör man då? De här valparna diar ju bara. De får ju bara mat från Izzy?

Jag väljer ett preparat som är lätt att ge valparna. Det är lite kladdigt, men man lägger kladdet långt in i munnen och låter valpen göra jobbet. De tycker inte att det smakar särskilt gott; skakar på huvudet och fnyser, men de sväljer till slut.

Avmaskning av valp pågår..!

Jobbet blev i alla fall gjort. De har ju börjat bajsa själva, de små! Och då konstaterade jag att jodå, där fanns i alla fall en mask i en mage. Känns bra att bli av med dem! Nästa avmaskning sker om två veckor!



Flytten gick bra!

Marie Posted on tor, november 21, 2019 16:17

Häromdagen flyttade valparna hem till oss! Jag var naturligtvis med när de föddes, men just då bodde de hos Izzys matte, som gärna ville ha kvar sin hund en stund till. Det passade bra att valparna föddes där, och att vi flyttade dem när de är så stora att en flytt inte skulle äventyra deras väl och ve. Det var ingen lång flytt då vi bor nära varandra. Izzy har också varit ofta hemma hos oss, så hon känner sig som hemma här. Och flytten gick hur bra som helst! Valparna protesterade en liten stund i bilen, men redan efter fem minuter hade de lagt sig till ro och sov hela vägen. Sedan fick de flytta in i samma valplåda med samma filtar som de var vana vid, så omställningen var inte gigantisk. Och Izzy fann sig snabbt tillrätta här hos oss, precis som hon brukar göra.

Vi har en tik kvar här hemma – en glad pensionär, Prindy. Hon spanade intresserat ner i valplådan, och konstaterade att det här har hon sett förut. Izzy och Prindy är sedan tidigare mycket goda vänner och kommer bra överens.

Varför är flest bilder på sovande valpar? Mest därför att det är lättast att ta bilder på sovande valpar! Men det börjar verkligen hända saker i valplådan! Även om valparna mest sover och äter och växer, så blir de mer och mer vakna. De är uppe och går – om än tämligen ostadigt – och de tar sig fram – fast de hamnar inte alltid där de har tänkt! De börjar också smaka på sin omgivning. Sticker man ner händer eller huvud eller för den delen hela dig i valplådan, så börjar de att ”smaka” – fingrar, tår, kläder, hår… Allt ska undersökas! De börjar märka av varandra, och smakar så klart även på varandra. En tass, en nos, en hel kompis… Nja, kanske inte det, men man ser att de börjar interagera med varandra; putta på varandra med tassarna och bitas och bråka. Känner man i deras små munnar, kan man ana att där finns små små mjölktänder på gång… <3



Valplådan 2019 – nu börjar det!

Marie Posted on sön, november 17, 2019 19:49

Då var det äntligen dags för nästa valplåda! Den har varit igång nu i drygt två veckor, och ett nytt gäng har flyttat in! Mamma är Izzy – Brantastigs Daglilja, och hon har sex små troll hos sig! Eller ja, kanske inte troll, direkt… Det är fem tikar och en hane och alla är sobelfärgade med varierande mängd vita tecken.

Valpningen skedde tiiiiidigt på morgonen den andra november. Den förlöpte precis som den skulle. Izzy födde raskt fram fyra valpar – först en tikvalp, därefter en hane och så två tjejer till. Sedan pausade hon en stund, innan femman gjorde sin entré. Och så ytterligare en liten paus innan sjätte valpen, och femte tikvalpen, föddes fram. Kring sexsnåret på morgonen lägrade sig lugnet i valplådan, och vi tvåbenta som medverkat fick lite behövlig vila.

Men, det var som sagt två veckor sedan! Och det är nuuuu saker börjar hända i valplådan!! Alla valparna har öppnat ögonen (även om de inte ser så bra ännu) och gör sitt bästa att tulta omkring i och om tillfälle gives, utanför valplådan. De börjar låta mera – ibland försöker de ge sig på ett litet skall (går sådär, kan tilläggas), men piper, knorrar och gnyr då och då. Eller tjuter till. De kan bli rätt högljudda, och något absolut inte passar!

Ibland måste valplådan göras ren. Och då kan man ju passa på att vila lite i morsans bia-bädd. Det är skönt det också!



Sista natten med gänget!

Marie Posted on tis, augusti 06, 2013 22:27

Tänk vad tiden går fort! I morgon fyller valparna åtta veckor, och då börjar syskongruppen splittras. I morgon åker Leia hem, liksom två av valparna.

Det är med lite blandade känslor som man släpper iväg valparna. Är de verkligen redo för att flytta? Har de fått en bra start? Är det trevliga familjer som de ska flytta till? Ja, ja och ja!

I takt med att valparna blir äldre vidgar de sina domäner. Här finns rätt mycket gräsyta och annan yta att vara på, men nu tycker liksom valparna att det vore kul att se världen ytterligare lite längre bort…. Bortanför stengärdsgården, med andra ord! De behöver mer stimulans och mer miljöträning än vad livet här på Torpet kan erbjuda, och nu är det dags att vidga vyerna.

Starten kan de nog inte klaga på; valparna har en fantastiskt duktig mamma i Leia, samt ytterligare två vuxna hundar som lärt dem vett och etikett. De har tillbringat massor med tid utomhus, undersökt trä, sten, gräs, jord, växter… De har farit fram över stock och över sten och rört ordentligt på sig. De har tillbringat mycket tid med små barn (med allt vad det innebär med social träning, hantering och så vidare) och träffat en massa människor – sina nya familjer såväl som andra intresserade.

Ja, sina nya familjer! Det ska bli så spännande att se hur valparna utvecklas hos sina blivande familjer! Jag tror inte de hade kunnat komma till bättre ställen!

Så, ska det bli skönt att valparna flyttar…? Ja, det kan man ju inte sticka under stol med att tycka! De tar plats, de är tämligen högljudda och de är nattsuddare – eller ja, de vill gärna kolla läget en gång under natten, och sedan är de fasligt morgonpigga. Det ska bli skönt att få sova en hel natt (säger en småbarnsförälder! Ha! Tillåt mig småle… 😉 )! Samtidigt kommer man sakna gänget; de glada svansarna som möter en på morgonkvisten, de goa små liven som knorrar så där gott när man klappar dem… De mysiga små valpmagarna… Lukten av valp… Samspelet mellan valp och lilla E…

Jag önskar er all lycka, Zanto, Zadie, Zingo, Vilda, Zacha och Alice! Tack för dessa åtta veckor, och det ska bli så kul att få följa er i livet hos era nya familjer!!



Feeling hot hot hot!

Marie Posted on lör, augusti 03, 2013 22:17

Man ska inte klaga. Vi går hela långa vintern och väntar och längtar efter sommaren. Och så kommer den med sol och värme så det nästan blir FÖR varmt…

Valparna och även de vuxna vovvarna, de tar siesta. De gör inte många knop när det är som varmast. De uppsöker skugga och sval liggplats varhelst de kan hitta den…
Bilden ovan är tagen 21 juli. Nedan är från betydligt senare datum, senaste dagarna. De har vuxit en del…Det är väldigt svalt och skönt i jorden nära husgrunden…… eller i skuggan under ett träd!
Det är först under seneftermiddag eller snarare kväll som det blir lite fart på valparna. Men då händer det desto mer!
Vi har ägnat oss åt lite trädgårdspyssel, och då blir det ju lite lövruskor här och var…
Vattenkannan är också spännande!Detta men att kratta gräs/löv/vad man nu känner för har också fått en helt ny innebörd!!

Det är med andra ord fart och fläkt när valparna är aktiva – för nu är de VÄLDIGT aktiva!

Dagarna går fort. Vi är nu inne på sista veckan tillsammans, och förberedelserna för deras flytt både här och i deras nya hem pågår för fullt. Det är både roligt och vemodigt på samma gång. Det känns väldigt bra, de nya hemmen som valparna ska till. De kommer få mycket tid och uppmärksamhet och stimulans i sina nya hem!



« FöregåendeNästa »