Valparna växer så det knakar! De är gärna ute, och är det väder är de ute mycket. Ofta åker de ut när de vaknat, för att få in goda vanor. Behov görs ute! Och nr 2 görs som regel utomhus. Jätteskönt!
Nåväl, idag är sista dagen hela gänget är samlat. I morgon börjar valparnas nya livsresa. Vad bättre fira än att vara ute i… Solskenet?!? Ja, det är vi inte bortskämda med!
Brottningsmatch är också kul!
Mat är oxå gott. Valparna äter med fördel ute. Valpbaren är bara framme när det vankas välling – och det är gott!
När man går runt i trädgården gör man små fynd, saker man inte sett förut. Små gropar i gräsmattan, t ex.
Gropen bakom busken har varit populär hos alla kullar. Och rejsa runt busken är oxå roligt!
Nu väntar vi bara på att Hanna från Distriktsveterinärerna ska komma. I eftermiddag är det besiktning av gänget.
Helgen som gick har varit minst sagt händelserik. Och då menar jag inte bara att det närmar sig jul med stormsteg, vilket ju också brukar innebära en hel del förberedelser och pyssel. Nej, det har hänt en hel del här hemma! Vi har haft besök av valpköpare, valparnas pappa, en valp-beskrivare, barnens kompisar och några till! En strid ström av personer, med andra ord! Vädret har också varit någorlunda nådigt (inget regn, alltså) vilket innebär att valparna varit ute en hel del. Skönt både för dem och för oss!
Mamma Izzy leker en hel del med sina valpar – ute. Inne har hon börjat med ett något annat mottagande av valparna. Tidigare kunde de klättra över henne, bita henne i pälsen-öronen-svansen utan att hon sa något. Jag tyckte att hon nog var lite för snäll. Jaja, nu är det helt annat ljud i skällan! Från en dag till en annan bytte hon taktik, och nu lär hon valparna tämligen hårdhänt att man ska respektera morsan. En lyft läpp ska absolut respekteras, annars … ! Budskapet går helt klart hem.
Snälla, lekfulla morsan!
I helgen var det premiär! Jag har aldrig tidigare gjort en valp-beskrivning! Eller ja, det är ju inte helt sant. Jag har gjort egna små valptester, men denna gång kom en mentalbeskrivare som även gör valpbeskrivningar hem till oss, och testade valp efter valp. Testet utfördes i ett rum som valpen inte varit i förut, och de har inte heller träffat beskrivaren förut. Det man tittar på är hur valpen agerar i en ny miljö, med en ny människa och med nya leksaker. Det går väldigt lugnt till, sker helt på valpens villkor och tar cirka 20 minuter. Testet är ju absolut inte uttömmande, men intressant att se vad som är kullens respektive valpens styrkor och svagheter.
Jag känner mig nöjd med utfallet! Sammanfattningsvis kan jag konstatera, att kullen som helhet är sex väldigt trygga valpar, lugna och nyfikna och tycker om människor. Sedan varierade det lite hur mycket var och en interagerade med Roger (beskrivaren) och hur mycket de undersökte och lekte med nya leksaker. Allihop var i alla fall framme och på eget initiativ undersökte allt det nya. Jag tycker det var intressant och givande! Tack Roger för att du kom!
Nu, lite bilder på valpar!!
D. Sissel Spot och D. Sizzy SpunkyD. Sia Starlet och D. Sizzy SpunkyD. Sissel SpotD. Sizzy SpunkyD. Signe SnyggD. Sigge StarkD. Sindy Sparkly
Ni kanske undrar varför det mest är sittande valpar? Är de inte alls rörliga? Jo, i allra högsta grad! Mobilkameran hänger inte riktigt med och försöker man ta rörliga bilder blir det mest suddigt.
Annars nyttjar valparna hela trädgården, och den där nedrivna vissna humlen är himla rolig! Den hamnade inte omgående i sopsäckar för vidare transport till tippen när den ändå låg någorlunda på ett ställe, så nu får jag istället plocka upp delar av den från i stort sett hela trädgården. Men vad gör man inte för att valpar ska få ha roligt??
Här går revelj, numera. Idag brann den av halv fem. Den går då valparna får span på sin mor och av någon anledning fick hon för sig att passera valphagen vid den tiden. Nåväl, reveljen passerade (dvs Izzy gick och lade sig igen och valparna tystnade efter några minuter), men det blev bara en snooze – femton minuter senare tog Izzy en ny sväng och följaktligen en repris av reveljen…
Annars har valparna haft en hektisk morgon! Efter morgonpasset ute med tillhörande utefrukost och morgonluren (man hinner med mycket när man är uppe kl fem) lastades de små in i bilen för en kort färd till djursjukhuset i Slöinge. Det är dags att träffa den alltid så trevliga ögonspecialisten Kristina Widmark och ögonspegla gänget!
Det var minst sagt högljutt i bilen på väg dit, och när vi väl var framme och det var dags för ögonspegling var valparna rätt pigga. Tur att Jessica kom och hjälpte mig att hålla ordning på gänget! De undersökte mottagningsrummet grundligt oavsett om det var tänt eller släckt i rummet, de hittade soppåsar, sladdar, knapparna till det höj- och sänkbara bordet – ja, de var överallt! En efter en lyftes de upp för undersökning, och när alla valparna var klara – då var de faktiskt lite trötta och låg utspillda lite här och var på golvet.
Kristina tyckte det var ett härligt gäng och jag kan bara instämma! ❤️
Inburade igen när ögonspegling är klar
Resultatet..? Bästa tänkbara! Alla utan anmärkning! ? ? ?
Ja, alltså – det är ju inte direkt strålande vinterväder här i Halland. Grått och regn, mest varje dag. Men inte stör det valparna, inte! De går glatt ut även om det regnar – fast de går lika glatt in igen, det ska ju erkännas.
Vi har ett grönområde precis i anslutning till trädgården. Det är väldigt roligt att vara där! Stora ytor att rasa runt på, och områden med högt och bra gräs!
Det var ju bara det att staketet var inte valpsäkert. Det är ju bra om man springer till grönområdet under lite mer kontrollerade former dagtid – när man liksom ser valparna – men eftersom det är rätt mörkt efter kl 16 är det ju inte lika kul att släppa ut dem när de plötsligt bara liksom är … borta…
Nåväl. Något måste göras! Regnkläder på (för det regnade ju, så klart) pannlampa igång och ut med hönsnätet, som till och från har ”förgyllt” staketet. Nu var det dags igen! Nästan hela trädgården hann vi med, men vi fick avbryta vid humlen (som i och för sig har vissnat ner, men som inte är nedtagen från staketet ännu. En del höstpyssel har liksom inte blivit av ännu), så det finns ett hörn av trädgårdens staket som inte är valpsäkrat. Fast det hörnet är inte riktigt upptäckt ännu (tidsfråga!).
Efter kvällsmaten bar det således ut igen – i den nu mer valpsäkrade trädgården! Glada i hågen stack de mer smitningsbenägna valparna iväg (bland annat Sizzy och Sissel) till sina favorithål i staketet – och de blev rätt långa i synen när hålen var liksom ganska obefintliga… En del var också tvungna att högljutt meddela denna orättvisa, att inte ha fri tillgång till grannarnas trädgårdar (vilket de säkerligen uppskattar) och grönområdet. Och därefter var det fullt ös igen! Det var riktigt skönt väder i går kväll, så valparna ville vara ute en bra stund. Lika bra det! Då sov de rätt gott sedan också! (och vi med! 🙂 )
Inte helt lätt att fånga dem med kameran i mörkret…Det är rejs runt busken. Och kiv när man hinner ifatt varandra. Observera hönsnätet!Att springa in och ut i stenpartiet bland lavendeln är en klar favorit!
Valparna bråkar och härjar med varandra en hel del. De har också kommit på detta med att bita. Eller ja, det var ett tag sedan de kom på det, men nu drar de i saker och sliter i saker på ett sätt som de inte riktigt gjort tidigare. Bita, dra och slita – härligt! Så länge det inte är mina byxben, vill säga! De har en fantastisk förmåga att få tag i liiite hud också… 🙂
Tugga, dra och slita på lite olika material. Tross, ben eller kompis – går lika bra!D. Sia StarletD. Sindy Sparkly
… och efter aktivitet så blir det vila. De har lite olika vilostilar eller sovstilar. Ofta hamnar de upp och ner. Eller sträcker ut sig med bakbenen rakt bakåt. Eller använder kompisen som huvudkudde. Ja, just nu är det ganska lugnt i valphagen. Annat ljud blir det snart, då det är dags för kvällsmat. Visste ni att valpar och fiskmåsar kan låta ungefär likadant?
I går fyllde valparna sex veckor, och det märks att de blir större och större. De har passerat tre kilo, växer och frodas! Här är gott om humör – de kan bli skitsura på varandra – och de jagar varandra, brottas, knuffas, boxas… De vidgar sina vyer och kan inte liksom lämnas för länge utan uppsikt, för då rymmer de… Eller i alla fall hamnar på oväntade ställen. Men de brukar komma när man ropar!
När jag kom hem till lunch häromdagen hörde jag redan när jag var vid (stängd) ytterdörr att någon var väääldigt upprörd. En valp skrek så där som valpar gör när de sitter fast. Gissa om jag fick bråttom att öppna ytterdörren??!
Nu satt en valp fast, men kanske inte på det vis jag trodde. Den satt fast själv – i valphagen… Övriga sprang omkring själva i resten av huset, hur glada som allra helst!
Annars är valparna ute mycket nu. Eller ja, de är ute ofta! Inte så länge åt gången, men tillräckligt länge för att hinna göra lite behov och för att busa och leka. När de kommer in är de något lite trötta, i alla fall. Det märks, att de blir större och större! De orkar mer och de vidgar helt klart sina vyer. Härligt!
D. Sia Starlet
Lite trötta blev vi allt efter att ha varit ute och rumsterat om… Eller är blicken pigg i alla fall??
Det är i alla fall i detta läget som valparna har bäst ”kel-läge”! Om man bara vill gosa med valp och inte bli totalt överfallen, är det nu man ska kliva in i valphagen och plocka upp en och mysa en stund. <3
