Kategori: Marie

Det är nu leken börjar på allvar! Ja, alltså mängden lek. Valparna biter, kampar, jagar varandra (och oss), undersöker och slåss med kvastar, cyklar, badbaljor och vad annat de stöter på. Och som valpflock i en småbarnsfamilj stöter de på en hel del…
Allt är spännande! Allt undersöks och de vidgar sina vyer från dag till dag! Och allt smakas på – spännen på byxor, tår i sandaler, tugga på skor är jättespännande… och ja. Det känns! Tänderna är vassa och de börjar kunna bita bra!

Men mest leker valparna med varandra, och ibland är Leia med – när andan faller på!

Det är också roligt att bita och riva i saker. Fällen de normalt sover på, låg inte bra. Det var liksom tvunget att åtgärdas…
Och så iväg för lite mer bus med brorsan (Zooey och Zanto)!
Zadie och Zooey
Och ibland är man bara sådär sockersöt som en femveckors valp kan vara!
Men visst. De leker inte HELA tiden. En stor del av dygnet går också till att sova, växa och äta. Men det blir inte lika roliga foton av det!

Finns det något mysigare än hundar och ungar? Ja, kanske valpar och ungar! Men kanske inte alltid en 1½-åring och valpar… Lilla E har väldigt svårt att låta bli valparna. Och som sig bör med barn i den åldern så lyssnar de inte heller på vad man säger. Eller det är kanske fel, för lyssnar gör hon, hon gör bara inte som man säger!

Det vanligaste man säger till henne för närvarande är ”Sätt ner valpen! Nej, lyft INTE valpen!!” och så vidare. Valparna är just nu i perfekt storlek för henne. Och ska sanningen fram så lyfter hon dem väldigt bra, för sin storlek och ålder. Hon håller ett bra och stadigt tag runt bröstkorgen och trycker valpen mot kroppen. Valparna är också helt stilla i hennes famn – medan de mycket väl kan sprattla rätt mycket när vi vuxna håller dem. Och visst, skulle hon tappa taget om dem har de inte särskilt långt till marken. Därmed inte sagt att hon får lyfta och bära valp!!

Intresset är hur som haver ömsesidigt. Valparna börjar liksom upptäcka lilla E. Hon är spännande! Allt som sätter sig ner eller är lite nära golvnivå är spännande, och de kommer gärna fram till henne – trots att hon ibland vevar till med sina små händer så att de nästan flyger och far, och gärna lyfter upp en valp och går i väg med den. För det mesta bär hon den dit de andra är, i sovkorgen eller så. Förmodligen tycker hon att hon ska hjälpa valpen komma till rätt plats. Men nu i kväll satt hon på golvet och bara kramade en valp, väldigt lugnt och stillsamt. Och valpen var väldigt lugn och stillsam han också. Så mysigt!

Hon vill gärna gosa eller allmänt hålla på med dem, och det kan bli lite fel. Hon vet ju om att hon kan göra nästan vad hon vill med vår Sirius, men det går inte att applicera direkt på valparna. Sirius används bland annat som ryggstöd, klängmöbel, pall etc, och det tål valparna definitivt inte! Det är ett ständigt passande, så att inget dumt ska hända. Men ”problemet” kan ju vara av lite självlösande art. Valparna blir ju större och mer och mer tåliga. De kommer också kunna freda sig på ett helt annat sätt, då de blir allt vassare i munnen, snabbare och tyngre att bära på. Så även om det är mycket passande och kontrollerande, är det också väldigt roligt att se deras samspel. Olika ungar, men ändå lika!

Nu är det näranog fara för liv om lem att röra sig i trädgården! Eller ja, kanske inte riktigt. Valpar, precis som små ungar, känner på sin omvärld genom att smaka på den. Och det som viftar lite roligt under ett bord, ja, de kan man ju då smaka på, eller hur? Även om valparna fortfarande är rätt små, är deras tänder vassa som sylar. De biter inte så hårt, mest kittlar det, men ibland så får de till det och så känns det lite mer än bara lite kill!

Här sitter jag i godan ro och leker med dottern (hon står i knät och jag hoppar med benen). Zanchia tycker det ser mycket spännande ut, det där som hoppar upp och ner (dvs mina ben)!

Man ska kanske undersöka närmare? Dvs smaka på byxbenen?

Grrr!! Och behöver jag tillägga att det var inte bara byxbenen som det smakades på??

Och även om man kan se oskyldig ut så säger jag bara – skenet bedrar!!

De här båda flickorna, Zooey till vänster och Zanchia till höger, är rätt pigga på att ”känna med munnen” om man säger så!

Om ni inte visste det så låter valpar, ibland i alla fall, väldigt mycket. Nu är de här valparna bara drygt fyra veckor, så det kommer bli värre… Jag hade tänkt ladda upp en liten filmsnutt om hur de kan låta, men jag lyckades tyvärr inte! Nåväl, scenariot är följande:

Klockan är kvart över sex på morgonen. Valparna är faktiskt rätt tysta nattetid (tack och lov!) men nu har de noterat att somliga börjat röra på sig (läs Leia) efter natten, och då kommer de på lite akut att de är faktiskt VÄÄÄÄÄLDIGT HUNGRIGA!!! Och det är då flocken låter à la fiskmåsar.

Det är återigen nu man är tacksam över att det är sommar. Raskt åker hela gänget ut, vilket inte bara får tyst på dem, de tränas också att börja göra lite behov ute. Det är inte så dumt faktiskt, och det får man försöka tajma när de blir lite äldre. Ut direkt när de vaknat och därefter frukost i det fria; då håller sig valphagen ganska ren! Och rumsrenheten kommer liksom på köpet, nästan!

Idag hände något som inte har hänt förut. Glad i hågen klev en valp fram till mamma mjölkbaren, van vid att direkt få komma fram och snutta och dia. Men icke! Leia gick lite undan och tittade på valpen, som glatt försökte igen. ”Nej, lägg av” tyckte Leia. Valpen fattade ingenting utan ville ju ha mat, precis som vanligt! ”Men hörrö! Nu får du GE DIG!!!” röt Leia till, valpen tjöt och hade fått sin första lektion i hundvett. Och fattade nog fortfarande inte så mycket, annat än att man ska akta sig för mamma. Ibland.

De flesta valparna har fått denna första lektion i hundvett och etikett idag, och man såg på valparna att de fått lite ny respekt för morsan. Det är inte bara pang på fram och börja snutta på spenarna, utan mamma ska faktiskt bjuda till!

Valparna har fattat detta med mat. Mat är gott!! Fram till idag har de mest fått smakbitar serverade på fat, men idag åkte valpbaren fram. Fem av valparna får äta i den; en valp – Zingo – får egen matskål, mest för att han är lite mindre och säkert ska få i sig sin portion. Han äter lika glatt för det!

Det där med bordsskick är en helt annan fråga. Det är bara att klampa omkring till dess att maten är slut! En tass i smeten får man liksom räkna med…

Valparna fick prova på majsvälling idag också, och det var inte så tokigt i alla fall! Men där kan man snacka om att klampa omkring i maten! Det var små vällingspår över hela trädäcket… Men så klart diar de fortfarande! Huvudmålen är fortfarande mjölk, och ibland är det mysigt att få ligga kvar en stund hos mamma!

Här är det Zanto som gottar sig lite; han har nästan somnat med tutten i mun!

Det är så skönt och så smidigt att kunna ha valparna ute, att de äter ute och gör en hel del behov ute! Det är väldigt mycket enklare att hålla rent efter dem och det går åt mindre mängd tidningspapper. Även om vi är storkonsumenter för närvarande och redan har varit och tiggt papper hos grannarna. De av er som vill hälsa på – ta gärna med en kasse tidningar…

Valparna fyller fyra veckor idag! Tänk vad tiden går…

Så, vad gör valparna en vanlig dag? Sover mest, faktiskt! De är ute ganska mycket eftersom vädret tillåter, och när de kommer in till kvällen i valphagen är de ganska trötta. Sovstilarna varierar – en del sover och exponerar hela magen, andra kurar ihop sig hos ett syskon. Ibland vaknar någon till och går några steg och lägger sig med en duns (nåja, än dunsar det inte så mycket) hos eller på ett syskon. Syskonet vaknar ibland till, ibland inte, men om det vaknar kan den mycket väl flytta sig till ett annat syskon – eller lägga sig någon helt annan stans. Sovstilarna varierar, således!

Zanto sträcker på halsen…

Zooey, Zanchia, Zingo och Zadie i korgen, lite spridda…

… och lite huller om buller!

Fast här blev vi faktiskt väckta av blixten från kameran! Och har man vaknat, ja, då kan man ju vara lite aktiv en stund. Aktivitet hos valparna, innefattar rätt mycket pölande. Kissa, alltså. Svabben är inte långt från valphagen för närvarande!

Det gäller att det finns lite saker att undersöka i valphagen. Annars kan man drömma sig ut…

Det är mest nyheter för valparna för närvarande! Och det är ju inte så konstigt, deras utveckling går med en rasande fart och de får nya färdigheter varje dag. Igår konstaterades att deras valplåda var nog kanske lite liten; det blev dags att ordna med valphage. För att få valparna ur vägen, så att säga, åkte de ut i gröngräset! Om det uppskattades? Ja, absolut! De är ju inte så stora än, så de höll sig i ett ganska litet område, men de tultade runt och undersökte noga allt i den omgivningen. Gräs var spännande!! Gräs, sten och trä – många nya underlag!

Vädret visade sig ju dessutom från sin alldeles bästa sida, med en alldeles underbar ljuvlig sommarkväll. Jag tror nog att alla inblandade njöt i fulla drag!

Lite uteservering, kanske? Leia står gärna upp och ger di, och valparna tycker det är rätt okej, men ibland är det skönast att lägga sig ner och exponera hela mjölkbaren…

Huvudet som tittar fram i nederkant är Sirius. Han är annars mycket måttligt intresserad av valparna och deras förehavande, och håller sig gärna på behörigt avstånd. Han blir lite mer engagerad när valparna blir lite större, men annars njuter även han av långa utedagar… Lite härligt gräsrull är ju aldrig fel!!

Fler bilder från valparnas utevistelse finns här: http://collies.damaianus.se/#!album-13

Idag fick valparna prova på ytterligare en smaksenstation, men denna uppskattades verkligen! Eller ja, det tog en liten stund innan de insåg vad det var de hade fått i munnen, men sedan..! Idag fick de prova på fast föda à la köttfärs. Och det var mumsigt värre!

Här är det Zingo som får prova.

– Nja, den där konstiga klumpen vill jag nog inte ta…

… så då får man bli lite handgripligt matad!

Långt ner i svalget ska biten! Och efter en del funderande…

..så kom han på att det var nog bäst att rensa fatet!

Själva valplådan, träkonstruktionen alltså, är fantastisk! Jag är så glad och tacksam över att Inge Jönsson snickrade ihop den till mig!Den är precis lagom stor, sargen fungerar perfekt och kragen som nu är på gör att valparna inte kommer ut men Leia kommer lätt in. Den ska ju göras rent flera gånger dagligen, och ibland får då valparna husera i en väldigt tillfällig ”valplåda” som inte är lika populär… 🙂

Jag får snart hitta en ännu större förvaringslåda när valplådan städas. Eller ja, det dröjer nog inte så länge förrän valplådan packas ner och valphagen packas upp. Då får valparna ett större område att vara på, och vårt kök blir temporärt något mindre. Städning av nämnda valphage görs lämpligen när valparna tillbringar lite tid utomhus. Annars får man inte ha golvmoppen ifred!!

Utvecklingen av valparna är fascinerande; de ändrar sig lite från dag till dag. Nu vill de gärna komma fram och kolla in händer, fötter, ja vad man än har ”stoppat i” valplådan! Vår dotter, som är snart 1,5 år gammal, tycker också valparna är fascinerande och hon har väldigt svårt att hålla sig i från valplådan. Hon vill gärna sitta hos dem, ta på valparna och pilla (peta) på dem. Det gäller att man är med så att det inte av misstag sker något missöde. Men tidigare idag satt hon i ett hörn och bara bubblade av förtjusning! Hon höll ner händerna mot valparna, och en valp kom fram, satte sig hos henne och slickade hennes fingrar och smakade även på dem. Även om tänderna är framme, är de ännu inte särskilt vassa, och flickungen tyckte bara det var roligt!! Vad Leia tycker att dottern är hos valparna? Ja, de första dagarna var hon lite övervakande, men nu verkar hon tycka det är helt OK! Hon accepterar även en kram från flickungen – trots att hon ligger i lådan för att ge di. Leia är, får jag säga, fantastiskt duktig på att ta hand om sina valpar!!

Till sist, det var en annan premiär för valparna idag. Leia stod upp och gav di. Alla valparna nådde upp till varsin spene och drack girigt, till och med lilleman. Han tog helt enkelt stöd mot en av sina större syskon… Framåt liten kille, det där!